Barn har rätt att gå i skolan
Ditt barn har rätt att gå i skolan, och att lära sig saker där. Kommunen där barnet bor ska se till att barnet får den utbildning som barnet har rätt till. Du som är vårdnadshavare ska se till att barnet är med i undervisningen.
Om barnet inte kommer till skolan
Har ditt barn slutat att gå till skolan? Då måste skolan snabbt ta reda på varför. Skolan ska också göra det som behövs för att barnet ska kunna komma tillbaka, så fort som möjligt. Skolan måste samarbeta med dig.
Skolan ska anpassa sig till ditt barn
Skolans rektor ser till att skolan gör det den ska, och att ditt barn trivs där. Om det behövs får rektorn hjälp av skolans huvudman, alltså de som äger skolan.
Du och ditt barn har rätt att välja skola
Du och ditt barn har rätt att välja vilken skola barnet ska gå i. Både friskolor och kommunala skolor ska vara öppna för alla. Det är förbjudet att inte ge plats till en elev för att eleven har en funktionsnedsättning.
Ibland får inte alla plats
Det kan hända att ditt barn inte får plats i skolan du och ditt barn har valt. En annan elev kanske måste få platsen för att den eleven får för lång väg till skolan annars. Då kan ditt barn behöva gå i en annan skola än den ni valde. Skolan måste alltid kunna förklara hur den ger plats till elever, om du vill veta det.
Skolan har regler för vem som får plats
Skolor kan ha olika regler för vem som får en plats på skolan. Skolorna ska ha bestämt reglerna i förväg. En skola kan till exempel ge plats till de elever som anmälde sig först, eller de elever som har syskon i skolan.
Barn har rätt att få den hjälp de behöver
Om ditt barn behöver extra hjälp i skolan har barnet rätt att få det. Barnet ska få tillräcklig hjälp för att nå kunskapskraven i läroplanen. Det betyder att barnet ska kunna få minst godkänt betyg (E) i alla ämnen. Om ditt barn har lätt att nå minst godkänt betyg ska barnet få hjälp att lära sig mer, och utvecklas så långt som möjligt. Barn har också rätt att få den hjälp de behöver för att må bra i skolan.
Hjälpen kan vara
- extra anpassningar, som skrivs i en IUP, individuell utvecklingsplan
- särskilt stöd, som skrivs i ett åtgärdsprogram.
Du kan läsa mer på sidan Barnets rätt till extra hjälp i skolan.
Barn har rätt att vara trygga i skolan
Barn har rätt att känna sig trygga i skolan. Barn ska till exempel inte bli slagna av någon, eller höra elaka ord, eller bli förlöjligade. Det kallas för kränkningar. Inget barn ska bli kränkt i skolan.
Kränkningar, trakasserier och diskriminering är förbjudna
I lagen finns det olika sorters kränkningar. Alla är förbjudna i skolan. Vissa kränkningar kallas diskriminering eller trakasserier i lagen. Kräkningarna kallas så om de beror på att barnet har en
- en funktionsnedsättning
- en viss tro
- en viss hudfärg
- en viss etnisk eller nationell tillhörighet
- en viss läggning
- ett visst kön eller
- en viss könsidentitet.
Det är diskriminering om det är en vuxen på skolan som kränker eller behandlar en elev orättvist. Det är också diskriminering om skolan inte är lika tillgänglig för elever med en funktionsnedsättning som den är för andra elever.
Det kallas för trakasserier om en elev kränker en annan elev på grund av något i listan här ovanför. Ibland är det svårt att veta om något är kränkningar eller trakasserier. Alla sorters kränkningar ska utredas och stoppas. Det är skolans jobb att göra det.
Skolan måste undersöka och stoppa alla kränkningar
Det är absolut förbjudet för elever och personal i skolan att kränka, diskriminera eller trakassera elever.
Alla vuxna i skolan ska arbeta för att ingen elev ska bli kränkt. Skolan ska alltid ta på allvar om en elev verkar känna sig kränkt. Då måste skolan undersöka vad som är fel och göra något åt det. När skolan undersöker kränkningar ska de utgå från det den diskriminerade eller kränkta eleven berättar.
Skolan ska göra allt som behövs för att stoppa kränkningar, trakasserier och diskriminering – ja all sorts orättvis behandling. Skolan får inte ge upp. Skolan måste stoppa kränkningarna.
Viktigt med bra samarbete mellan föräldrar och skola
Det är viktigt att du och skolan kan samarbeta på ett bra sätt. Då blir det enklare för ditt barn att lära sig och må bra.
Skolan ska berätta för dig hur det går för ditt barn, och vad som händer i skolan. Skolan ska ha bestämt i förväg hur du ska få veta hur det går. Du kan alltid fråga ditt barns lärare hur det går för ditt barn, och berätta för läraren om barnet tycker att något är svårt.
Om ditt barn behöver extra hjälp i skolan ska du få veta det. Skolan ska fråga dig vad du tror att ditt barn behöver, så att du och skolan kan samarbeta bra.
Om du tycker att skolan gör fel
Tycker du att skolan gör sitt jobb dåligt? Prata med läraren eller rektorn. Det är ofta det snabbaste sättet att lösa problemet.
Huvudmannen har ansvar för skolan
Om problemet inte blir löst fastän du har pratat med rektorn på skolan kan du prata med huvudmannen. Det är den som äger skolan som är huvudman. Om skolan är kommunal, är det kommunen som är huvudman. Om det är en friskola kan ett företag eller en stiftelse äga skolan. Då är det personerna som sitter i styrelsen som är huvudman.
En myndighet kan hjälpa dig
Om huvudmannen inte heller löser problemet gör skolan inte sitt jobb. Då kan du få hjälp av en myndighet. Då utreder myndigheten hur skolan arbetar. Myndigheten kan kräva att skolan löser problemen snabbt. Den kan också kräva att skolan ger ditt barn pengar (skadestånd). Vilken myndighet du ska klaga till beror på vad som har hänt. Du ser vilken, på sidan Vilken myndighet gör vad – skolan.