Anpassad studiegång – hur är det tänkt att fungera egentligen?

12 februari, 2019

Särskilt stöd kan se ut hur som helst. Det är elevens behov som styr och målet med det särskilda stödet är att eleven ska nå kunskapskraven för alla ämnen. I 3 kap. skollagen finns dock tre stödformer som är definierade i lag: enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång och det är vid den sistnämnda jag tänker uppehålla mig en stund.

Jag tror att det finns en del missförstånd kring hur lagstiftaren avsett att anpassad studiegång ska användas så jag tänkte reda ut en del oklarheter. I 3 kap. 12 § skollagen finns reglerna om anpassad studiegång. Det står såhär: ”Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 § innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång)”. Vidare anges att rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. I praktiken innebär anpassad studiegång alltså att man tar bort delar av ett ämne, eller hela ämnet, under en viss tid. Det är rektorn som fattar beslut om anpassad studiegång.

Det är oerhört viktigt att eleven och elevens vårdnadshavare får klart för sig vad det kan innebära i praktiken att få den här insatsen. Det kan innebära att eleven går ut skolan med ofullständiga betyg och att vägen till högre utbildning stängs. I ett par skräckexempel som jag sett så hade skolan slentrianmässigt anpassat bort hela ämnen i flera år så att eleverna i praktiken inte hade en chans att klara målen, dvs de gick ut med ofullständiga betyg och kom inte in på gymnasiet. Så är det inte tänkt att fungera.

Anpassad studiegång är tänkt att användas som en tillfällig åtgärd, alltså under en begränsad period, i så få ämnen som möjligt. Jag har dock en känsla av att det är precis tvärtom, vilket också Skolinspektionen kritiserat flertalet huvudmän för. Istället för att ta reda på vad eleven behövt för aktivt stöd i ett ämne, så har skolan använt man sig av anpassad studiegång, som är ett passivt stöd. När det verkligen behövs ska det användas, men det är i undantagsfall och man måste se till att elevens rätt till utbildning tillgodoses.

 

Vi är inte bara jurister!

Genom vår kunskap och erfarenhet av skoljuridik, ekonomi, kvalitetsfrågor samt styrning och ledning av fristående skolor och förskolor kan vi bidra till att barn och elever får en bättre utbildning i en tryggare miljö.