Förvaltningsrätten i Malmö har idag meddelat domar i tre mål om tilläggsbelopp. I alla domarna ger man skolan rätt och beviljar skolans yrkande om tilläggsbelopp fullt ut. Motpart var Familjenämnden i Sjöbo kommun.
Ombud var skoljurist Mattias Elfström.
Yrkandena i målen
I mål nr 2702-20 hade skolan yrkat på 39 530 kr i tilläggsbelopp per månad, i 2703-20 var summan 40 091 kr och i mål nr 2704-20 var det 44 252 kr.
De summor som skolan yrkade på i alla tre målen motsvarade den faktiska kostnaden, dvs lönekostnaderna, för det extraordinära stödet i form av assistenthjälp under elevernas vistelsetid i grundskolan och fritidshemmet. Alla eleverna hade diagnos inom autismspektrat.
Nämnden hade satt maxtak
Omständigheterna i de tre målen var bl.a. följande. Nämnden hade beviljat tilläggsbelopp i alla tre målen – men hade satt ett maxtak. I förvaltningsrätten invände nämnden att de utgått från att delar av stödbehovet, även hos elever med omfattande stödbehov, skulle tillgodoses inom ramen för grundbeloppet. Man menade att 5 100 kr per månad i fritidshem och 8 000 i grundskolan utgör en övre gräns för tilläggsbeloppet vid det egna budgettaket.
Förvaltningsrätten: Inte förenligt med skollagen och praxis att sätta maxtak
Domstolen underkänner nämndens resonemang om maxtak och att viss del av tilläggsbeloppen skulle täckas av grundbeloppet. Beloppen i sig var skäliga, menade domstolen.
Förvaltningsrätten skriver bl.a.: ”Av Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden HFD 2020 ref. 8 och HFD 2020 not. 4 framgår bl.a. följande angående frågan om hur tilläggsbelopp ska bestämmas. För elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd ska det göras en individuell bedömning avseende varje elevs unika behov, vilket även gäller tilläggsbeloppets storlek. Likabehandlingsprincipen gäller inte direkt i fråga om tilläggsbelopp”.
Rätten konstaterar också att även om 14 kap. 1 och 2 §§ skolförordningen (2011:185) ger intryck av att även tilläggsbeloppets storlek ska bestämmas med utgångspunkt i kommunens budget saknas lagstöd för en sådan ordning. Utgångspunkten när storleken av ett tilläggsbelopp ska fastställas ska vara att elevens behov av stöd kan tillgodoses i praktiken.
Rätten anger också i domen att nämnden hade beviljat ett bidrag som motsvarar det högsta belopp som kommunen tilldelar elever med extraordinärt stödbehov, både i kommunal och privat verksamhet. Tilläggsbeloppet har alltså inte beräknats utifrån en individuell bedömning av elevens behov och det saknas därmed rättsligt stöd för beslutet. Utgångspunkten ska rätteligen vara att elevens stödbehov kan tillgodoses i praktiken.
Slutsatser
Vi kan konstatera är det är många kommuner som fortfarande tillämpar maxtak och schabloner, men vi menar, i linje med vad som framkommit i HFD och nu i Förvaltningsrätten i Malmö, att det inte hör hemma i tilläggsbeloppsbedömningar.
Individuella prövningar ska göras av både elevens stödbehov och beloppet i sig. Syftet med tilläggsbeloppet är att elevens stödbehov ska kunna tillgodoses i praktiken – vilket också anknyter till reglerna om det kompensatoriska uppdraget i 3 kap. 2 § skollagen och regeln om likvärdighet i 1 kap. 8 § skollagen. Vi lär se fler domar av det här slaget i framtiden.
Jennie Elfström, jur.kand, Juristfirman Vide